Spoken as true Champ

Spanade som så många på El Clásicó igår. Och imponerades av den fullständigt briljanta showen av Barca! Gläds med broder Alfredo som är den mest inbitne katalansupportern jag känner. Vi tror här hemma att vi förstår hur stora de här mötena är. Men. Ta det gånger tio så har ni det riktiga svaret hur viktig en seger i klassikern är därnere för supportrarna.

Förstår inte riktigt varför José Mourinho (som jag högaktar som taktiker) valde att frångå tillvägagångssättet när han i våras slog ut Barca med Inter i CL. Då försvarade man lågt och spelade tajt. Nu gjorde man precis tvärtom och försökte ställa hemmalaget offside. Hm. Det kan väl ändå inte vara nåt så fjantigt som en prestigefråga? Att man med Los Blancos inte får spela grisigt borta på Nou Camp? Men vad vet jag enkla människa…?

*

Såg den spanska storfajten med Andreas Wahman på lokala O´Leary´s. Plastsurr blandat gluttande på de stora TV-skärmarna. Klok och behärskad snubbe det där. Hetsar inte upp sig i första taget. Analytiker av rang. Dessutom en av mina alltime favoritlirare som jag haft förmånen att samarbeta med.

*

Andreas är en av få leftovers som blev kvar här i kylan när resten av hans gäng sjappade till varmare breddgrader… Kunde man ana en smula bitterhet hos honom? Om inte så kan jag i så fall ta den portionen också. Jag är fed up på den här vintern efter bara en dryg vecka. ”Vardagssnö” är vidrigt. Punkt.

*

En av de bästa coachkollegorna gör comeback i båset igen! Välkommen tillbaka Köcke och grattis Örebro till ett utmärkt val!

*

På lördag fortsätter vårt allsvenska äventyr. Uppländska Hagunda gästar oss hemma i Södervärn. Fajten markerar också en anhalt inför VM-uppehållet som varar i en vecka.

Såg våra gäster tidigare i höstas och imponerades av arbetsetiken. Man var verkligen beredda att göra jobbet fullt ut som riktiga blue collar workers. Jag hyser stor beundran för den typen av lag som alltid sliter för varandra i alla väder.

Just av den anledningen så kommer det att bli en tuff uppgift för oss. Hoppas vi lyckas studsa tillbaka efter de senaste två omgångarnas kräftgång. Och hoppas att vår underbara hemmapublik kommer och stöttar oss på vår väg tillbaka till tabelltoppen.

*

Hårdingen Jörgen Kruth sänkte nån jänkardonut efter bara 45 sekunder igår på Hovets Muay Thai/K1-gala. Impad av svensken såväl i ringen, i sina förberedelser som i tugget efteråt:
- Det är klart att jag är glad över segern, men fan, jag har tränat i ett halvår för det här. Då ville jag ha mer fajt än så här. Jag hade tränat in en massa grejer som jag skulle göra, men hann med ett knä…

Spoken as a true Champ. Respekt.


Med doft av plast,

Mika

Gubbknän

Insett att jag måste ta tag i vissa oerhört osexiga inköp som t ex en snökyffel. Det hemska vita som dröst ner från himlen i helgen tvingar en såklart till det.

*

Baksidan av ett långt elitidrottande är alla de krämpor som man nu ”på äldre dar” får lida av. I mitt fall är det bara att bittert konstatera att man numera sitter inne med gubbknän. Det är långt ifrån steppdans när man ska nerför trapporna morgonen efter en kvälls innebandyspel med t ex Endre eller jobbkollegorna. Undra om det går att köpa nya leder på Butterick´s?

*

I iPhonen snurrar Take That´s färska platta. Sån här är jag. Ena sekunden gäller stenhård hårdrock. I nästa lallar jag med i pojkbandspop. Need to tell you att man är totalförstörd i smaklökarna efter jobbåren inom i musikbranschen?

*

Matchen igår kan sammanfattas kort. Vi var sämre och Älvsjö vann välförtjänt och rättvist trots vår forcering i sista perioden. En båtresa modell gungig a´la grande gjorde såklart sitt också. Men man kan också skriva en hel roman om varför utgången blev som den blev. Låter dock bli. Låt oss säga så här:
Bibliotekarien inne i min skalle fick jobba duktigt och leta potentiella botemedel bland bokyllorna igårkväll och inatt…

Got to give credit where the credit is due. Älvsjö spelar en effektiv, modern och välspelad innebandy. De spelar den sortens innebandy som jag vill spela. Bra tempo med som utan boll. Skickliga och skolade spelare såväl offensivt som defensivt. Få tillslag på bollen. Kompetent ledarstab. Genomtänkt. Kontinuitet. Tålamod.

Sammafattningsvis - it pays off. Älvsjö är spelmässigt färdiga för SSL. Organisations- och matcharrangemangsmässigt är man dock inte ens i närheten. Tyvärr.



Trevligt och skoj med bekanta ansikten i Västertorpshallen. Tre fjärdedelar av familjen Ahonen-Gunnarzon på plats. Stefan Mörk. A whole bunch av gotlänningar. Alltid trevligt med stöd på läktaren. Nu räckte det dessvärre ändå inte. 



Pixbos damer vann mot Endre i lördags utan att egentligen imponera. Vilket naturligtvis är en styrka i sig. Det som jag tyckte var ballt var att det fanns en hel del attityd i många av götetbrudarna. En sån som Johanna Dahlin visar en skönt kaxig inställning på plan och går i bräschen som lagkapten. Gillar som bekant sånt och daminnebandyn behöver också mer av den varan. 

*

Hittade en ny  favvo i Pixbos rightade lilla Sofie Engel (ja, jag vet om min förkärlek till dessa högerfattade lirare). Fick veta att hon inte spelat back i mer än nån vecka. Och i min värld uppträdde den tjejen som om hon aldrig gjort nåt annat. Bra blick. Bra känsla.

*

Endre spelade hyggligt. Upphämtningen i mellanakten var stark och karaktäristisk för gotländskorna. De många skadorna på nyckelspelare spelar såklart in. Kvalitén på träningarna blir självklart lidande in the long run. Däremot kan man smyga i vassen inför annalkande slutspelet och väl där slår man ju ur underläge.

*  

Imorgon lättar endreiterna dessutom till Teneriffa. Avis? Jag? Inte ett dugg… Suck.

*

Fick sällskap av, numera damcoachen i Pixbo, Mikael ”Koppen” Lindqvist efter matchen. Skönt avslappnat surr. Trevlig prick det där och vi delar ju många plastminnen ihop.

*

Heminredaren Packalén fortsätter sitt korståg därhemma. I lördags fick man med god hjälp av asscoachen upp garderobsväggar på övervåningen. Resultatet, före och efter, här nedan.



*

Måste avsluta med att säga att Älvsjös yngling Kevin Liebeck Asp är utan tvekan en blivande superback i svensk innebandy. Gissa hans fattning? Mm. Justedetja. Rightare...


Med doft av plast,

Mika

Månne ett beställningsjobb?

Snön har nu även kommit till öjn. Väl tillbaka från Stockholm (efter dryga 1,5 timmes delay på Bromma flygplats) fick man äran att gräva fram bilen för första gången sen februari/mars.

Och det första som händer på kontoret är att man springer på arbetskollegan S som skulle med en charterkärra till solen i eftermiddag. Ikväll sippar han piña coladas medan en annan stämplar in för ytterligare ett pass i Visbys DDR-hall. Livet känns rättvist…  

*

Å andra sidan. Vad whinar jag om egentligen? Det är bara att bita ihop lite till. Den 28 december sjappar ju jag och brudarna till farsgubben och syskonen på Kanarieholmarna för en veckas sol, bad och nojs.  

*

Avslutade onsdagskvällen i biomörkret efter en lång och utdragen jobbdag. Kikade på ”Cornelis” och imponerades av hur välgjord den var. Både sett till gestaltningen av själva huvudpersonen himself samt till alla Stockholmsmiljöer från 60-talet och framåt.  Knappast svårgissat vad man nu lyssnar på i lurarna ett par dagar framöver.

*

Ångesten växer. Nästa vecka borde jag starta upp löpträningen inför nästa års Stockholm Marathon. Det är dock bara att kika ut. Man längtar inte direkt att ge sig ut på mörka, snöblaskiga eller snorhala asfaltsvägar och lubba som om man skulle knipa en femtiöring mellan skinkorna...

*

Cap är into something i sitt senaste alster. Däremot lär han inte kunna bli borgmästare på öjn anytime soon i alla fall. Och inte undra på att infödingen Jocke Ahlgren klippte honom på gårdagens träning. He had it coming. Månne ett beställningsjobb av öborna?

*

Konstaterar att Robyn är en av landets absolut bästa artister sedan länge. Ta bara låten och texten till ”Hang With Me”. Fullständigt briljant i mina ögon.

*

Tycker fortsatt att det är intressant att 5 cm snö i november kan vålla mer problem än vad det tiodubbla gör i februari.

*

Ytterligare en iakttagelse. Tjatat om detta säkert nån gång tidigare. Det kan dock inte hjälpas. Tror jag pröjsar cirkus 240 pix i månaden för Viasats sportutbud. Då tror man sig ha köpt en betalkanal. Och en sån borde väl i så fall vara finansierad av prenumeranter. Det är väl hela affärsmodellen. Och om det resonemanget håller så borde den väl vara fri från långa reklamavbrott? Sånt här kan jag dessvärre gå igång på emellanåt. Friskt? Nja… Troligtvis inte…

*

Avslutar med en fin vy från mitt jobbfönster tidigare idag. Mm, mysigt, va?



Med doft av plast,

Mika

Ett snäpp före alla andra

Snökaos i Stockholm. I morse lamslogs t ex i princip all flygtrafik av ca fem centimeter blask.

Hm… Blir alltid lika förvånad över att vi blir tagna på sängen av vinterns antåg. Och jag är själv inget undantag. Den här ständiga attityden av:

”Va!? Snö!? Redan.  Men vaddå!? Det skulle ju inte dyka upp än…”



*  

Glada miner, tjo och tjim på de flesta håll när det skulle sparkas fotboll som uppvärmning på gårdagens träning. Mungiporna pekade dock raskt nedåt när nästa moment, Drömmilen (en nätt liten intervallövning), stod på tur. Konstigt det där.

*

Cap är tillbaka efter Montezumas hämnd. Viktigt inför helgens tuffa batalj.

*

Vi hade 34 avslut utanför ramen i söndags. Kan man konstatera att det är sådär, eller?

*

Har inte kommenterat damligan på ett tag. Hysterisk fajt i TV i måndags mellan Pixbo och KAIS Mora (7-13). Båda dessa gäng har spottat upp sig ordentligt de senaste sässarna. Dalkullorna är t o m en het kandidat för att gå hela vägen till våren. Spetskompetensen finns. Och skulle man dessutom tänka utanför boxen och rycka loss herrcoachen Peter Wallin - då skulle bucklan garanterat bärgas.

*

Endres landslagsback Eva Didriksson has a way with words (ifall ni missat hennes alster tidigare). Och på tal om Endre och Pixbo. På lördag bänkar åtminstone jag mig i Södervärn och förväntar mig en rafflande duell mellan lagen.

*

Studio Sweden. Ett bra knep för att hotta upp VM-febern. Männen bakom är förstås Warbergs egna marknadsgenier Niclas Wilhelmsson och Jonas Klavberg. Man kan återigen bara konstatera att hallänningarna ligger några snäpp före alla andra.

*

Avslutningsvis en liten drömma-sig-bort-funderare (inte så svårt när man blickar ut genom fönstret):

Till vilket resmål går min absoluta drömresa?
Just nu skulle jag ta vilken charterkärra som helst ner till en plastig solstol. Men vid lite eftertanke så fantiserar jag om såväl Japan som Nya Zeeland.  


Med doft av plast,


Mika


En riktig wuss

November borde strykas ur den svenska almanackan. Vilken skitmånad det är på ren svenska. Januari är en annan fullkomligen vidrig tolftedel. Och ja, jag vet att man inte borde gnälla över vädret m m. Istället borde man göra nåt åt eländet. Som att t ex bosätta sig nån annanstans under perioden oktober till april. Nånstans varmt och soligt. Jag säger bara en vacker dag. En vacker dag…

*

Vi tog ett brejk från måndagars normala rutiner som brukar innehålla fys alternativt rehab. Sportchefen bjöd på käk till TV-fajterna på O´Leary´s. Tydligen väldigt uppskattat. Speciellt med tanke på att det dröste småspik i sidled i Visby hela dagen igår (och den fortsätter även idag).  

*

Förutom att Santtu Manner var glödhet på plan och gav svar på tal till den finska förbundskaptenen Petteri Nykky. Han droppade även ett riktigt skönt citat också. “Pretty classic Santtu Manner. Just standing close to the goal and getting lucky.”

*

Daniel Calebsson är galet bra vilket man såklart vet om sen tidigare. Kalle Brännberg däremot. Riktigt intressant. Bra pondus i liret. Dessutom är han rightare. Och jag har nog en thing för just rightare.

*

Ställer mig i hyllningskören för Conny Vesterlund. Kunnig, påläst, rapp, schyssta oneliners. Dessutom (och icke att förglömma) - han har ett riktigt bra TV-fejs.

*

Finland laddar upp i Egypten inför hemma-VM. I Sverige nöjer vi oss med extravagans i form av kurorten Varberg…

*

Till helgen väntar Älvsjö. Har den största respekt för U19-skipper Gustafssons gäng. De är både skolade och duktiga. Det vill till att vi bring our A game till Västertorpshallen på söndag.

*

Såg den färskaste Harry Potter med äldsta dottern igår. Magi, mystik, gamla gränder i London, sagoväsen, de onda vs de goda.  Love that shit. Dessutom var den lite läbbig. Eller jag tyckte i all fall att den var det. M tyckte mest att jag var en riktig wuss. Förmodligen inte den första, men inte heller den sista gången hon tycker så…


Med doft av plast,

Mika

Från dur till moll

Helgen som var till 90 % en helt suverän happening fick den sämsta tänkbara avslutningen. Torsken på söndagkvällen var verkligen en enorm smolk i bägaren. Fy fan, säger jag bara. Fått ånyo bevittna för min egen del hur otroligt mycket jag hatar att förlora. Eller rättare sagt, hur lite jag unnar andra att vinna… Som tur är hade jag mina prinsessor hos mig igår. Det betyder nämligen per automatik att det inte går att låsa in sig nere i jordkällaren efteråt hur mycket man än skulle vilja. Men mer om fajten senare.

*

Vi snabbspolar tillbaka till det skojiga. Min barndomskompis M var på besök tillsammans med sina kids. Vi hade inte setts på ett tag och då behövdes lite lucköppning och catching up till en början. Aktiviteter med barnen, trevliga promenader inne i Visby, bra käk, gott att dricka, skönt surr, hyfsat softa ungar och ruskigt många garv. Det rådde, helt enkelt, en bra och avslappnad vibe över Västra Skräddargården 3 under hela helgen.

Fredag- och lördagkvällen avslutades med ”spotifyande”. Det avnjöts en kavalkad av nostalgiska vax. Tydligaste tendens och ett återkommande tema var självklart vår gemensamma passion för 80- och 90-tals hårdrock. Varje låt har ju nästintill ett sammanflätat minne från våra glory moments back in the days…

M försökte förvisso smyga in Håkan Hellström lite då och då, men fick tvärnobben varje tillfälle. Vi var dock rörande överens om att Poisons Brett Michaels var nog kanske den snyggaste lead singern ever. Och att Skid Rows Sebastian Bach hade den bästa pipan. Samt att Pearl Jams Eddie Vedder var den coolaste. Dessutom lovade vi varandra på nytt att vi i vårt nästa liv kommer att reinkarneras till tungt dekadenta rock stars.  Ungefär så här går alltid vårt tugg som följer ett givet mönster…



*

Tränade på jobbets gym i fredags. Upptäckte nåt riktigt nasty. Hänga upp jarlingarna utanpå såhär på kroken känns inte helt okej...



*

Första hemmatorsken är ett faktum. Egentligen inte mycket att orda om. Vi gjorde för många misstag. Tog för många korkade utvisningar. Brände för många chanser. Och vaknade för sent. Gästerna uppträdde disciplinerat och konsekvent. Tog till vara på våra bjudningar. Agerade smartare. Och hade en storspelande sista utpost. Det brukar räcka långt. Så även igår. Grattis Järfälla och grattis Joel Weiss (stockholmarnas rekordunga coach)!

*

Cap blev dessutom risig i kistan mellan vår morgonträning och matchstart. En rutten spaghetti bolognese lär vara boven i dramat. Skyller inte förlusten på pastarätten på nåt sätt. Däremot hade vi såklart varit ett par klasser tyngre med en bombande Kimmo på högra blå…


Med doft av plast,

Mika


Projektledargenerna ska tydligen ha sitt

Ibland blir man så förvånad över strategier och taktik. Som i det här fallet. Hur tänker man liksom? Var detta verkligen genomtänkt?

I min värld är detta bara otroligt klantigt. Snacka om att ge Sverige extrabränsle. Bara att tacka och ta emot. ”Högmod går före fall” heter det visst…

*

Inom kort påbörjas en omfattande renovering av kåken. Tre projekt. Båda badrummen (varav den ena ska byggas ihop med ett förråd som i sin tur ska förvandlas till en bastu) samt tvättstugan. Spännande även om man får stå ut med att bo i byggdamm ett bra tag. Återkommer garanterat i ärendet. Tänkte nämligen dokumentera det hela här på bloggen. Sorry. Projektledargenerna som tydligen måste ha sitt... 

*

Två träningar kvar innan söndagens fajt vs Järfälla. Ikväll och sedan en matchvärmning på söndagmorgonen. Ska bli fantastiskt roligt att spela hemma igen. Hoppas vi kan bjuda supportrarna på fin underhållning. Och oss själva på samma glädje som nedan:   



*

Järfälla verkar ha ett vansinnigt powerplay. Tio baljor på elva försök. Hm… Verkar som att vi gör bäst att hålla oss på banan på söndag, eh?

*

Dagens fråga:

Om jag fick vara statsminister för en dag och det jag ändrade skulle kvarstå – vad skulle jag ändra på?


Utan att vilja framstå som nån fjantig vit riddare så har jag alltid hävdat att två yrkesgrupper skulle behöva lyftas upp rejält både status- och lönemässigt. Den ena är förskolelärare och den andra är vårdpersonal.  Det är liksom dessa yrkeskårer som vi kommer i kontakt med i början av våra liv och troligtvis mot slutet.


Med doft av plast,

Mika

Favoriter

Onsdag är lite av en favoritdag. Mitt i veckan. Man börjar skymta helgen där borta. Dessutom har vi alltid tidig träningstid. Idag fick vi förstärkning av gamla maestros i form av Micke Järlö och Andreas Wahman. De fick agera replacements då vi har såväl skador som sjukdomar i vanlig ordning…

Därefter nalkades det innebandyträning med lokala division III-gänget Östergarn bestående av många sköna old timers. Det är dock bäst att gardera sig. Undertecknad är nog den äldsta i församlingen… Kompisen och fd. vapendragaren N är dessutom nere i jobbärenden och passade på att damma av störet med oss ikväll.

*

Min all-time-favorit-motståndarcoach, den oerhört coole, populäre och skicklige Magnus Jäderlund, steppar från båset. I alla fall tills vidare pga. att hälsan sätter stopp. Nu kommer Binge i och för sig att finnas med som läktarcoach. Men. Det är ändå ett enormt avbräck för klubben även om Jonas Gafvelin och Kari Karke finns att tillgå. Detta sagt utan att blanda i kvällens ras vs Falun. Binge ÄR nämligen i mina ögon Caperiotäby. I honom har vi även en resurs som skulle ha ingått i den blågula ledarstaben om jag fått bestämma.

*

Faluns Ciya Hayo går verkligen från klarhet till klarhet. Gillar slitet och arbetsetiken hos den grabben. Något av en personlig favorit i det laget.

*



Knegkollegan M dammade av en verklig antik raritet från början av 90-talet. Unihoc Kevlar Hotshot! Riktig favoritsticka det var när det begav sig. 

*

I lördags stångades han med Bajens backlinje. Ikväll gick han upp mot B-betonat tyskt stål. Oavsett. Skitkul att min favoritfotbollsgute, Alexander Gerndt, fick göra landslagsdebut.

*

Dagens fråga:
Vilka är mina favoritögonblick i livet än så länge?

Givetvis födelsen av mina två prinsessor. Dessa händelser spelar ju i en helt annan liga jämfört med allt annat i livet. Oerhört mäktiga känslor som alla ni som blivit föräldrar såklart förstår och kan identifiera er med.

Sportupplevelselistan toppas av Adam Granes avgörande balja från SM-finalen 2004. Hysterisk glädje, som dock kort därefter byttes till egendomlig och svårförklarad tomhet.


Med doft av plast,

Mika


Tärningen är kastad

Den svenska VM-truppen är uttagen. Även om jag vet att Kent och Ulf har mycket bättre koll än mig och att man gjort noggranna analyser as always så måste vissa tjommar ändå prove me wrong. Det är dock inte så mycket att orda om längre. Spekulationerna är över. Beslutet är fattat. Det finns ingen återvändo. Nu är det bara upp till bevis som gäller.  

Finland får gälla som klara favoriter. De har för närvarande ett starkare landslag och de har resultaten som backar upp det påståendet. Dessutom är de regerande världsmästare och spelar på hemmaplan i nåt man storslaget döpt till Magical Games.

Alla vet naturligtvis vad ett svenskt landslag kan åstadkomma när man får slå ur underläge. Blågult kommer att vara en livsfarlig underdog, men man måste nu anamma och acceptera just den rollen. Det är nämligen ett helt nytt mindset för oss svenskar inom innebandyn. Å andra sidan är favoritskapet nåt helt nytt för finnarna... 

Dessutom krävs det att varje individ presterar till max. Spetslirare som t ex Magnus Svensson, Daniel Calebsson, Fredrik Djurling, Karl-Johan Nilsson, Peter Fischerström och Mathias ”Bult” Larsson måste spela på den absoluta toppen av sin förmåga från semifinal och framåt. Därutöver krävs det att Rasmus Sundstedt och Kim Nilsson leverar omedelbums trots att man är färskingar. Det behövs rent av lite Martin Olofsson-rookie-i-landslaget-till-VM-1996-spirit i dem.

Och kanske det viktigaste av allt. Management och coachning kommer vara helt avgörande. För två år sen hade Petteri Nykky & Co lektuga på den här fronten. Nu tror jag mig veta att Kent Göransson gjort sin hemläxa. Han lär ha en helt annan koll på antagonisterna från öst än vad nån annan förbundskapten haft inför ett VM tidigare.

*

Zlatan är idag svensk fotboll. Och svensk fotboll behöver Zlatan. Det gör däremot inte Zlatan. Han är större än så.

*

Den här reklamen tilltalar en sån som mig.

*

Dagens fråga:
Vilken är den vackraste plats jag har besökt?

Det finns några ställen som konkurrerar. Puerto de Mogán på Gran Canaria. Giliöarna i Indonesien. Stockholms skärgård. Hela Saimaa-området i Finland. Och så naturligtvis Fårö. En gemensam nämnare. Vattnet.

How ´bout you?


Med doft av plast,

Mika

Webb-TV-duon & vi

Tillbaka på öjn igen efter helgens fastlandssejour. Masade oss upp ur hotellsängarna via en uppdukad frukost på Scandic Brommaplan till en uppvärmd buss som körde oss genom blöta och mörka vägar till det tidiga flyget. Väl där hookade vi upp med Endre som vi tillsammans med ockuperade hela planet. Personalen som jobbar på bagagebandet kan inte ha varit så nöjda med den starten på veckan. Det blir en del prylar när två lag är på turné om man säger så…

*

Matchen igår sändes på webben. Man kanske ska tillägga att det var ytterligare en bortajt som sändes genom den tekniken. Kul att klubben satsar på dessa sändningar. Intresset är tydligen stort. Har ju sagt det förr, men det tål att upprepas: Innebandyn är verkligen stekhet på Gotland! Och ännu roligare är att Andreas Sallmunds och hans kompanjon, dvs. den eminenta "webb-tv-duon", än så länge trivs med att kuska runt med oss land och rike runt på helgerna mellan diverse idrottshallar.

Måste säga att vi hade riktig röta att vi efter halva matchen var med resultatmässigt. Eller, ja, att Theo Lindberg i kassen kom ut stor. Han stod för några helt matchavgörande insatser igår. Därutöver stod såväl Jonas Gatu som Robin Melin för schyssta contributions.

Gävle krigade på bra och är svårspelade. De har nåt på gång med flera väldigt unga och intressanta lirare. Dessutom verkar de ha trevligt ihop. Det märks inte minst på attityden hos deras ledare. Avslappnade och sympatiska snubbar rakt igenom varav man naturligtvis känner både Stefan Åsbergh och Jocke Lundberg väl sedan tidigare.

Brukar sällan klaga på domare och brusar väldigt sällan upp beträffande deras insatser. Igår kokade dock hårddisken. Men låt oss lämna det ämnet där…

*

Ikväll ska laget tränas av Martin Lidberg. Funtar på att vara med.

*

KAIS Mora spöade Dalen i sudden igår. Nån som såg den komma? Grattis Mora och grattis Peter Wallin!

*

Kim Nilsson hängde fyra baljor. Månne VM-formen vara på g? Tror att Kent Göransson drog en lättnadens suck i alla fall. Och ikväll offentliggörs VM-truppen i samband med TV-matchen. Nån skräll lär vi komma att få se.

*

Damlandslaget är nominerade till Årets Lag på Idrottsgalan. Grymt erkännande för såväl sporten som för Janne Vaara. Och visst känner jag delaktighet ynkapytte - i alla fall.

*

Till sist en intressant iaktagelse:
Av nån märklig anledning så får man aldrig samma ”bussröv” vid vinst som vid förlust… Go figure.


Med doft av plast,

Mika


Ett par röda Graaf

Sitter på Bromma flygplats och pustar ut efter ett intensivt dygn. Inväntar att laget ska ramla in med halvtolvkärran från Visby. Därefter blir det bussröv upp till Gävle där det väntas bortafajt.

*


Det var magiskt igår på cupfinalen. Hela Söderstadion slöt upp bakom sitt Bajen och alla, oavsett sitt- eller ståplats, stod upp i 90 minuter och sjöng fram hemmalaget i ett försök att få de grönvita spelarna att lyfta sig från dussinlirare till världsartister. Och söderbröderna höll på att lyckas även om det nu inte räckte ända fram. Helsingborg var ofina nog att förstöra festen med mål i den 80:e minuten. En rättvis seger även om Hammarby krigade förtjänstfullt. Man har all anledning att vara en stolt supporter.

Däremot kan man ändå konstatera att spelarna i Bajen inte står i paritet till fansen. Det är klasskillnad på kvalitén. Och andra sidan är det ju tvåsiffrigt mot de flesta lagens supportrar om man jämför med hela Svedala.

Cap bevittnade sin första fajt på Söderstadion. Tror mig veta att han var hyfsat impad av atmosfären och inramningen. Försökte mig på att förklara varför man håller på Hammarby innan matchen. I vanlig ordning gick jag på om lidelse och passion hit och dit. Han verkade inte fatta nånting. Kanske att han efter slutsignalen förstod lite bättre känslan som jag försökte beskriva?

*

Upplevde nåt nytt alldeles nyss. En flygplats som var stängd. Trodde inte mina ögon när jag försökte stånga mig igenom de automatiska skjutdörrarna på Bromma. Klockan var ju tio, men panget var helbommat. Finns fortfarande inte i min värld…

*


Idag är det Fars Dag och jag fick öppna presenterna från mina darlings på resande fot. De bejbsen vet verkligen vad jag går igång på.

*

Endre torskade uppe mot Dalen igår i en målsnål tillställning med uddamålet. Många var besvikna och jag räknar med snabb revansch idag. Misstänker att stackars Övik kommer att få sota för förlusten igår. Å andra sidan så är Dalen riktigt bra i år. Såg de tidigare i höstas och blev impad av hur mycket de gått framåt. Helt klart en dark horse i slutspelet till våren.

*

Dagens önskelista utan inbördes rangordning:
- M:s lag vinner
- Endre vinner
- Vi vinner
Då säger vi så. Nio pinnar, tack!

*

Dagens fråga har lite Fars Dag-stänk över sig.

Vilken är den gåva/present som jag blivit gladast för?

Nu tänker jag materialistiskt (och blandar därmed inte in födelsen av mina döttrar in i svaret). Jag är verkligen en hopplös person att köpa presenter till. För oftast är det så att om det jag vill ha ser jag till att skaffa mig det. Dessutom önskar jag mig sällan saker. Inte vidarevärst skojsigt att tjacka nåt till en sån va?

Därmed behöver man göra en  djupdykning i barndomen för att hitta THE PRESENT som gjorde mig lycklig. Då minns då speciellt en jul då jag fick mina efterlängtade röda skridskor av märket Graaf. Som jag hade trånat efter dem i månader och vilken kung man var på nästkommande hockeyträningar...

Hur blir ditt svar?


Med doft av plast,

Mika

Tuffa tider

Det är den årstiden. Igen. Feber och halsont står som spön i backen. Nån form av epidemi har spridit sig som en löpeld. Oroväckande många i laget har insjuknat och nu på går en kamp mot klockan. Bläförbläblää…

Det gick så långt att jag beslutade enväldigt att ställa in träningen igår för att inte riskera ytterligare spridning och slitage. Känns väl ärligt talat sådär inför vad jag tror blir höstens hittills tuffaste uppgift på söndag vs Gävle borta. Och utan att gå händelserna i förväg så väntar sedermera Järfälla (h), Älvsjö (b) och Hagunda (h). Tror att häri ligger säsongens första matchboll för vår del.

Många som tycker att vi börjat säsongen strålande, eftersom vi leder serien och tagit 14 av 18 möjliga poäng. Och visst är det en bra start. Det sticker jag inte under stolen med. Däremot ljuger tabellen något. Vi har nämligen spelat mot alla lag på platserna 8 ner till 12. Dessutom skiljer det endast fyra pinnar mellan första och åttonde platsen.

*   

Nu är den officiella 30-mannatruppen anmäld. Ingen cap från Visby IBK uttagen. Bedrövligt nog. Verkar med andra ord som att jag får sällskap i baren i Helsingfors… Däremot har man kanske lyckats snacka in Patrik Edgren? På måndag vet vi. Då tar Kent Göransson ut gänget som ska göra´t i VM i TV4 Sport.

*

Brorsdottern har börjat lira innebandy. Hon fick blodad tand när hon var på öjn i våras och bevittnade en av Endres magiska slutspelmatcher. Nu har farbror på kort tid ordnat två rightstickor till henne. Inte direkt vems som helst. En av Maria Jakobsson och en av Simone Berner. Ska det vara så ska det vara, eller hur?

*

Tuff kväll väntar. Gymmet direkt efter jobbet. Rundningsmärke på Endres träning därefter. Sen håller vi i visselpipan för IBK:s räkning. Kvällen avslutas en timmes hack´n´slash-bandy med Svenska Spel-gänget. Lider inte av fritidsproblem. Dessutom lär man sussa sött inatt.

*

Till sist. Dagens fråga:

Vilken historisk person skulle jag vilja träffa och varför?
Hade velat stifta bekantskap med en av mina barndomshjältar - James Cook. Fortfarande barnsligt förtjust i hans äventyr och öde. Tänk dig att få möjligheten att upptäcka nya exotiska världar, kulturer och djur- och växtarter? Coolt är bara förnamnet.

Vem skulle du välja?  

Med doft av plast,

Mika


Ännu en blogg om ingenting

Alltid varit ett stort fan av Seinfeld. En genialisk serie som handlar om just ingenting. Alla karaktärerna var dessutom helt outstanding. Ultimata favoriten var (eller är beroende på hur man nu ser på det) George Constanza. Jason Alexanders suveräna porträttering av en liten, hetsig snubbe med konstant oflyt i livet.

*

Varför kom jag på att tänka på detta en dag som denna? Go figure. Kanske att denna blogg har likheter med den där TV-serien från 90-talet. Den handlar ju egentligen inte heller om nånting. Mest bara lösryckta iakttagelser och svammel… Dagens alster är inget undantag. Dessvärre.

*

Det råder ett riktigt självmordsväder här i Visby. Blött, kallt, vindigt och mörkt. Skönt då att veta om två saker:
1. Polaren M är på sk. ”konferens” med jobbet på Teneriffa. Gris.
2. Snart bör jag dra igång löpträningen inför Stockholm Marathon. Yihaaae.

*

Och på tal om maran så kom jag osökt att tänka på Micke Gunnarzon som är en riktig best när det kommer till långdistanslöpning. Han är förutom det även rätt så snitsig på att ta ut landslagsfemmor.

*

Kan detta rädda jumbon? För Peter Wallins skull hoppas jag det. Alltid gillat honom och skulle mer än gärna vilja samarbeta med honom i framtiden. Där har vi dessutom ett riktigt bra framtida förbundskaptensämne för herrlandslaget.

*

Oskar Linnros lirar på Wisby Strand nu på fredag. Gillar hans trallvänliga svenskpop. Tänkte spana trots att klubbspelningen lär vara en kort historia då grabben inte lär ha hunnit skapa så våldsamt mycket material till sin repertoar ännu.

*

Alexander Gerndt i blågult. Coolt. Och grattis! Dessutom ryktas en annan gotlänning vara på gång till Allsvenskan. Säger bara: Ta chansen!

*

Apropå fotboll så har jag fått ett erbjudande om plåtar till cupfinalen på Söderstadion på lördag. Inte bestämt mig till hundra ännu trots att det borde vara ett ganska givet val. När kommer mina kära Söderbröder att ha en shot på en titel nästa gång? 2001 har dessutom aldrig ägt rum. Det var bara en dröm… Bara så att ni vet.

*

Funderat mycket på det där med djur. Skulle ju vilja vara nåt tufft och ballt som ett lejon, men insett att det skulle vara ljug. En brunbjörn funkar nog ändå. Hittade nedan förklaring om arten:
Brunbjörnen är för det mesta mycket lugn. Kan dock bli oerhört våldsam om man retar upp den alternativt om den är hungrig.


Med doft av plast,

Mika


Tomten är nog pissed nu

Fått frågan vid ett par tillfällen ifall jag har författardrömmar och visst är det så. Har ju delvis en story klar i huvudet, men det gäller att ta sig tid och få ner det på pränt.  Miljöerna där det eventuellt ska ske nån gång i framtiden är i alla fall spikade. En del av boken skulle funka att skrivas uppe i en eremitkoja i fjällen. Sen vill jag gärna dikta ihop några kapitel ute på nån kobbe i skärgården.  Därtill skulle det sitta fint med alstrande på en balkong i Spanien. Kan knappast tänka mig mer rogivande och inspirerande omgivningar.  

*

Jag och äldsta dottern tjyvstartade julen genom att frossa loss på glögg och pepparkakor (Annas från Tyresö såklart) ikväll. Ett allvarligt brott mot de Internationella Glöggreglerna som troligtvis medför att vi kommer att bli hårt bestraffade av en Tomte som är nog rätt pissed på oss.

*

Såg firmans VD jonna iväg från kontoret idag. Det slog mig att detta med största sannolikhet inte sker på så många bolag som omsätter sisådär 2 miljarder.

*

Och jag som lovade att inte tråka nån med mitt försök till ett landslag. Men när Gittan kallar så ställer man upp. Så är det.

*

Träffade på Endres Maria Jakobsson på gymmet idag. Hon rebabbar inför sin tredje korsbandsoperation. Och hon är fast beslutsam att komma tillbaka. Jag beundrar verkligen den tjejen. Snacka om vilja av stål!

*

Sportnytt porträtterade Dalens Christian Hjort ikväll vilket i sig är jätteroligt. Däremot var det ytterligare one of those klassiska vinklingar av en kille som står och knegar i en livsmedelsbutik (kan även vara i en lagerlokal, ett fabriksgolv brukar funka också) och får besvara den obligatoriska frågan om ekonomin kring spelarkontrakten. Makes me puke. Kom igen SVT. Sååååå 90-tal.

*

Idag kickade vi igång våra förberedelser inför söndagens bortafajt mot Gävle. Det blir garanterat en tuff uppgift mot en motståndare som har koll på sin defensiv (om jag nu känner Stefan Åsbergh rätt).

*

Apropå gårdagens klipp om Robbie Savage skönsång. Spana in den här underbara demoleringen av en Chaka Khan-klassiker.  

*

Avslutar med en fråga:
Om jag skulle välja ett djur som representerar mig bäst, vilket skulle det i så fall vara?

Jag får nog sova saken och barrikadera mig då det väntas klass två -storm. Till dess får du fundera på ditt val.



Med doft av plast,

Mika


Finnarna flexade musklerna

Vilken kölhalning blågult åkte på i avslutningsmatchen i EFT. 2-9 i röva… Herrejösses! Snacka om att få lämna det östra grannlandet med svansen mellan benen. Och om en knapp månad ska man återvända tillbaka för att erövra VM-bucklan…

Vi kan ju vända på det. De finska lejonen har i all fall flexat musklerna.

Detta var garanterat inget svar som den sympatiske förbundskaptenen Kent Göransson ville ha. Misstänker att ett flertal spelare sumpade sina VM-biljetter i geggamojan i helgen. Vi lär få se justeringar när väl Kent presenterar den slutgiltiga truppen om nån vecka.

*

Hur hade man själv resonerat i samma sits?  

Resonerar utifrån stundande situation. Fullsatt Hartwall Areena 10-11 december när VM-slutspelet avgörs. Jag hade i Kents skor velat vara så trygg som möjligt i den stunden. Trygg as in omgiven av rutinerade herrar som inte darrar på manschetterna över några tusen överförfriskade, hysteriska och häcklande finnar på läktaren. Krydda det med ett koppel notoriskt tjuriga vinnarskallar och ett par rejäla pådrivare.

I klartext skulle jag skicka in riktiga krigare som t ex Henrik Lorendahl (ja, jag vet att han inte lirat i SSL under hösten) och Patrik Edgren. Och Gunnar Domeij skulle vara mitt förstaval mellan stolparna (vilket skulle med största sannolikhet medföra att han skulle tacka ja). Min VM-trupp skulle garanterat vara den mest ålderstigna hittills, men så ska man ju aldrig låta pojkar utföra mäns arbete…

Eller som Mihu Kohonen skulle ha sagt:
- Med juniorer vinner man juniormästerskap och med seniorer vinner man seniormästerskap.

*

Nånting säger mig att helgens resultat i Esbo torde medföra att Visby IBK:s kapten i sin frånvaro närmat sig VM i alla fall några centimeter…

*  

Malmö FF, SM-guld och… Snark. Ungefär så intressant har Allsvenskan varit för mig.

*

Däremot har det varit fantastiskt att se gutesonen Alexander Gerndts progress denna säsong. Såg honom lira i just Gute under min första höst här på öjn. Bevittnade en valpig, gänglig forward med ett sk. ”internationellt steg”, dvs. att han hade bra klipp i steget. Här har vi en kille som fått gnugga väldigt hårt för framgången. På så vis är han en otroligt positiv förebild för alla gotländska idrottstalanger.

*

Äldsta dottern fortsätter att ösa in baljor. Förra helgens tre fullträffar följdes upp av lika många idag. Och då sker det i hennes livs allra första innebandyfajter. Skönt att veta att hon inte ärvt sina föräldrars destruktiva vattenbärargener i alla fall.

*

Detta är ett måste för Micke ”Mike McD” Lundin att ta efter!

*

En ny härlig arbets- och träningsvecka väntar.

Med doft av plast,

Mika

Pingislunga?

Slås av att såväl de finska herrarna såväl som svenskarna hade tuffa öppningsmatcher, men dagen därpå blåser man sina respektive motståndare av banan.

Kan det bero på en så simpel sak som fysik?

Jag menar, tjeckerna och schweizarna behövde med största sannolikhet gå får full maskin, ha en ruskigt bra dag och dessutom säkerligen belasta sitt bästa manskap väldigt hårt på fredagen. Mindre än ett dygn senare ska man upp i ringen igen mot nästa title contender med sura ben och matta huvuden fortfarande från den första fajten.

Har ingen fakta i målet, men hur i helskotta förklarar annars man att t ex 4-4 byts ut till 1-8 ca 18 timmar senare? Samma scenförvandling upptäckte jag under säsongen på damsidan med Endre där man ofta spelade dubbelmatcher, lördag och söndag med knapp vila emellan. Det var mer regel än undantag att kvalitén var som natt och dag. Detta fick oss att sedermera anpassa och lägga om hela fysträningen.

Och om detta resonemang nu är riktigt (vilket i så fall knappast nån levande själ i de berörda landslagen naturligtvis skulle erkänna) så har vi hittat den kanske mest centrala anledningen varför VM-guldet förblir ett minne blott även denna gång. Det är ju hyfsat många fajter man ska klara av att genomföra på väldigt få dagar.

*

Nån annan som tycker att det svenska reservstället är butt ugly? Ljusblått!?

*

Emma Järlö bokfördes för två assists i sin första riktiga landskamp. Way to go girl!

*

Idag är det gameday för M!

*

Och så dagens fråga:
Vilken är den finaste egenskapen människa kan ha?

Lätt som en plätt. Svarar empati på helvolley.

Din tur?

*

Till sist. Såg av en ren slump dansgruppen Bounce avskedsföreställning på SVT igår. Vilken show! Vilka moves! Och så upptäckte jag en av mina gamla pluggpolare från the days at Bosön som en av dansarna. Förvisso inte så konstigt då David redan för femton år sedan var makalöst vass.


Med doft av plast,

Mika


Yamahajackorna invaderar

De svenska herrarna var ynka tre sekunder från en premiärtorsk vs Tjeckien. Dalens Johan Samuelsson kom dock till rescue och räddade åtminstone delar av den blågula äran. Det är numera tajt på toppen av den internationella scenen vilket också krysset mellan Finland och Schweiz vittnar om. VM kan komma att bli lite av ”any given day”. Med detta menar jag att vi kan få se en helt ny mästarnation om de har "rätt" dag. På förhand lägger jag såklart dock mina slantar på de nån av de två stora.

*

Damlandslaget gjorde som man brukar. Man malde sönder motståndet sakta, men säkert och gled till slut ifrån i målprotokollet till en bekväm seger mot Schweiz . Känslan är på damsidan att Sverige bara drar ifrån för varje säsong. De övriga nationerna kan i alla fall inte matcha den svenska fysiken vilket i sig förvånar mig. Just den biten borde ju vara den enklaste att rätta till och förbättra när den dessutom ger så snabb avkastning.

*

Inget GGN i år heller. Pallar helt enkelt inte. På tal om det så hörde jag en skön kommentar igår:
”Jahaja, då var det dags för Yamahajackorna att invadera Visby igen.”

*

Ikväll följer vi upp gårdagens lasagneparty med hemmagjord pizza med egna toppings. Det var M:s val av krubb denna gång och jag anar ett italienskt tema.   

*

Arbetspolaren T bjuder ofta på sköna stories från sin långa och framgångsrika basketkarriär. Igår fick jag ta del av denna (fingerat dock namnen):
”John skjuter straffkast på träningen och missar det mesta som vanligt (han var kass på straffkast). Coach Smith frågar:
- Are you a Pro, John?
- Yes coach!
- Define being a Pro.
- I get paid to do this!
- No, that´s not a Pro. A Pro looks at his mistakes, learns from them and adjusts. You have now missed one to the left, your next one should have been more to the right, but it wasn´t. You are not acting like a Pro!”  

*

Till sist som vanligt dagens fråga:
Vilken låt får mig på bäst humör?

Vilka svåra frågor jag ställer till mig själv. Hm. Bollar mellan fyra val:
- You Really Got Me med Van Halen
Mississippi Queen med Mountain
- Mr. Brownstone med Guns N´Roses  
- Hard To Handle med The Black Crowes

Nåja. Kanske inte spelar så stor roll om man behöver kora en vinnare? Låt oss nöja med att erkänna att det är OS i VM i EM i SM i luftgitarr varje gång dessa tunes dyker upp!

Med doft av plast,

Mika


Svenne-fredag

Fredag och halvdag på det statliga spelbolaget. Det ska firas med att hämta kids tidigare, men dessförinnan ska ytterligare ett gympass avverkas i firmans styrkelokal. Rätt skönt att sätta punkt för arbetsveckan på det sättet. Därefter handlar det om lasagneparty. Lovat småbrudarna den maträtten, men insåg att jag saknade ett tillräckligt schysst recept. Tur då att polaren J kom till undsättning! Hans lasagne är to die for och nu ska den ctrl-c-ctrl-v:as i det Packalénska residenset. Dessutom ska goda vännerna E och S dyka upp som middagsgäster. En riktig ”Svenne-fredag” som nån sa…

*

Många av grabbarna såg säkert framemot en ledig helg as in ”noll” träning. Mungiporna pekade således nedåt när jag opedagogiskt igår droppade nyheten (lite snyggt så där) att alla förväntas springa milen antingen fredag, lördag eller söndag. Å andra sidan så är det likamedtecken med ledig helg i min värld. Kulturkrock och conflict of interest med delar av truppen med största sannolikhet?  

*  

Bommat TV4:s ”Så mycket bättre”, men förstått att Petter varit kung så här långt.  Är ingen större TV-addict egentligen (bortsett från direktsänd sport i de flesta former samt historiska mastodontproduktioner som t ex ”Band of Brothers” och ”The Pacific”), men imorgon måste jag se vad alla surrar så fasligt om. Gillar ju rap och hip hop som varit en del av uppväxten och de flesta av de svenska artisterna är inget undantag. Som en liten aptitretare var jag tvungen att damma av några av Petters största tunes på Spotify. Fastnade för textraden:

”Ey yo jag brinner för det här permanent,
Aldrig för stunden naturligt bunden,
Med kärlek som cement
Vi bygger från grunden
På all skit som har hänt,
Det är min tur nu - vinden har vänt
.

Så grymt. Som om jag skrivit det själv. Kan i alla fall relatera.

*

Helgen innehåller i övrigt:
- M:s dans
- Innebandyträning för M
- Innebandymatch för M

Hm. Inser att man är på god väg att bli en riktig curlingfarsa… Och vad händer den dagen när lilla-L också ska skjutsas kors och tvärs till aktiviteter? Luktar logistikproblem lång väg.

*

Rekommenderar en bra artikel i ämnet om VM och slagstyrkan hos vårt östra grannland. Det var väl visst nån som ordade nåt om att det kommer att bli en tuff luciavecka för blågult… Helgens EFT ska bli intressant att följa via webben.

*

För övrigt bör det klargöras att Handens Patrik Andersson går in i vilken förstalina som helst i SSL.

*

Arbetskollegan T studsade runt precis som en kissnödig och exalterad sexåring, eftersom han klippte högsta vinsten i avdelningens whiskeylotteri. Underbar syn! Undra vad han kommer att göra ikväll?

*

Avslutningsvis dagens fråga:
Finns det nåt som alla borde göra åtminstone en gång i livet?

Variant tyngre fråga att besvara. Hårddisken har jobbat på den sen tidig morgon. Kräver nog ett glas rioja. Återkommer.

Med doft av plast,

Mika


Med doft av plast

Måste bara börja dagens alster med att tacka för de snälla kommentarerna och lyckönskningarna.

*

Därefter citerar vi Mr Ladies Love Cool James (LL Cool J):
“Don´t call it a comeback,
I´ve been here for years.”

*

Så. Med de orden - Let´s Go!

*

Landslaget!? Alltid ett hett ämne att diskutera. Vissa tycker si, andra så. Kan dock precis som många andra konstatera att det inte ser speciellt ljust ut för Team Sweden när man nu ska försöka erövra tillbaka bucklan från Finland - i Finland. Skador och tvivelaktig form hos väldigt många av de blågula nyckelspelarna oroar duktigt såklart. Flopparna så här långt är betydligt fler än flipparna. Vill dock fokusera på de sistnämnda och imponerats av följande trio i höst:
- Daniel Calebsson – komplett tvåvägsspelare med enormt hög lägsta nivå!
- Rasmus Sundstedt – majestetisk i sin offensivlusta!
- Linus Nordgren – vilken speed och initiativförmåga!

*

Fått frågan säkert hundratals gånger gällande hur jag ser på Kimmo Eskelinens medverkan. Svaret är lika givet som onyanserat:
I min värld är det självklart att en spelare med Kimmos rutin, ledaregenskaper och spetskompetens ska spela i ett svenskt landslag!
 
But, let´s just leave it at that.

*

Och nej, jag ska inte följa upp ovan med att tråka ut nån med att ta ut mitt eget lilla landslag. Kent Göransson har betalt för att göra just det och innan fajterna spelats så ska man inte heller lägga sig i förbundskaptenens arbete (detta är något jag lärde mig på nära håll av att studera Jan-Erik Vaara inför dam-VM ifjol). Däremot inser ju alla att det kommer att bli en jäkligt tuff uppgift att återerövra världsmästarbältet. Tufft som sagt, men också inspirerande och utmanande – om man nu går igång på sånt.

*

På tal om VM så ska det bli fantastiskt kul att få möjlighet att kika på finalspelet live på plats. Denna gång som ren turist och supporter. Jämte SM-finalerna så är ju det en form av en avkopplande happening. Som en firmafest med trevligt mingel för likasinnade.

*

Tycker faktiskt att såväl Dalen, Sirius och Linköping förtjänar cred. Dessa lag breddar toppen av SSL och gör att det inte är så förutsägbart att kora vinnare år ut och år in. Dessutom imponeras jag av Umelagets coach Håkan Wirtala. Helt klart en stark kandidat till titeln Årets Tränare.

*

Det här ruskigt kul såväl för Emma som för klubben! Hon har slitit för landslagsplatsen i många, många år och är väl värd chansen. Sen förvånas jag ju såklart över att när hon väl blir uttagen så sker det som center, dvs. en position hon inte spelat på över två sässar. Men Emma kommer att fixa det med den äran.

*

Nu är de ett gäng endreiter som håller toppinternationell nivå. Förutom Emma så representeras Gotland av Eva Didriksson, Liisa Kokkonen och Simone Berner till helgens EFT:ar (och när Camilla Wahlström är tillbaka så är ju även hon ett landslagsämne).

Lite annat läge var det för ett par år sedan… Just den tanken slog mig häromsistens när jag kikade på gotländskorna mot Örebro och Karlstad. Shit vad de har gått framåt! Nu vårdar man boll, har linjer i spelet, spelar på få tillslag, värderar rätt i röda zoner osv. Endre har idag ett mer utvecklat spel såväl tekniskt, taktiskt som fysiskt än de flesta andra elitserielag. Anledningarna till det är många. Spelarnas engagemang och lyhördhet, ledarnas kompetens, men också en välutformad plan som alla följer. Hårt jobb lönar sig heter det ju som bekant.

Och ändå hör man fortfarande andra lags ledare eller spelare uttala sig i termer som ”de spelar på chans” och ”de springer och köttar bara”. Blir lika full i skratt åt det varje gång.

*

Nu blev det ett sånt där långt innebandyinlägg. Det första, men garanterat inte det sista. Har du orkat dig igenom hela vägen hit utan att gilla sporten så får du höga femmor av mig.

*

Har karln verkligen inget annat vettigt i kolan frågar ni? Mm. Låt mig se… Nja… Näe, tror dessvärre inte det.

*

På tal om lokalpatriotism. På lördag är dags för ett av de största årliga evenemangen – Gotland Grand National. I fyra år har jag varit på väg att bevittna spektaklet, men aldrig kommit till skott. Siktet är inställt i år på nytt. Bara man kan önska sig en fin höstmorgon så…

*

Vi tackade basketdamerna i Visby Ladies (som hade fajt på vår träningstid och vann – grattis) för att vi kunde mosa på med underbart  härliga Cooperstyle-intervaller ute på svinkalla P18. Ikväll kan vi dock ta fram stören i Södervärn igen. Däremot ska en av Andreas Wahmans fysklassiker, ”Sjuan”, introduceras. Och om nån klagar över att det är för lite boll på träningarna så kan man ju alltid köra en ”Roffe Z”:
- För lite boll!? Jaha? Men då tar vi väl upp en boll då – och så springer vi!

*

Dagens livsexistensiella fråga:
Vad är jag stoltast över att ha åstadkommit i mitt liv?
Bit av en kaka. Mina chicks (L och M) och resan till SM-guldet med Balrog. Dessa saker ger mig energi och frambringar goa känslor.

How ´bout you?

*

Till sist. Till caps (hur stor måste man vara för att ha en sida på Wikipedia?) stora glädje så måste vi avsluta dagens osammanhängande babblande med att peka mot rubben.


Tillbaka!

Bryter bloggtystnaden efter fyra och ett halvt år. Skräckblandad förtjusning.  Senast det begav sig så fungerade skrivandet som en terapi. Hoppas på precis samma effekt denna gång. För det är därför jag börjar med detta igen. Inte av nån annan orsak.

På väg tillbaka efter ett år som varit den absolut vidrigaste, grisigaste, äckligaste, otäckaste, obehagligaste och jobbigaste (I think you got the picture utan att jag ska vräka på med ytterligare synonymer) i mitt liv so far. Sticker inte under stol med att jag fejsat avgrunden, men lyckades mycket tack vare mina många vänner (ni vet vilka ni är och hur mycket ni betyder för mig) och min egen viljestyrka att resa mig upp på skakiga ben på nio.

Tänker dock inte gå in närmare på det. De som känner mig privat vet vad det handlar om och låt oss lämna det ämnet därhän. Däremot finns det inget dåligt som inte har nåt gott med sig. Och allt som inte dödar härdar.  Jag är idag mångdubbelt starkare såväl psykiskt som fysiskt inom många delar. Dessutom har jag förändrats. Förhoppningsvis till det bättre.

*

Återvänt till innebandyn i full skala (om jag nu ens varit borta). Kärleken till sporten har ju aldrig sinat, men idag betyder den mer än nånsin för mig. Och frågar man mina spelare så tycker de säkert att det i klartext betyder att jag är jobbigare och mer krävande än nånsin tidigare. Bad news för spelarna. Good news för klubbledningen.

*

Hittat inspiration och styrka hos författare och föreläsare. Slukat böcker av bl a Robin Sharma, Bengt Wiström, Kjell Enhager, Anthony Robbins och Phil Jackson. Och som alltid vänder jag mig i tid och otid till mina husgudar Michael Jordan och Mark Messier för såväl rådgivning som energipåfyllning.

*

Börjar varje morgon med att ställa nån form av reflekterande fråga till mig själv. Imorse ljöd den:

Vad är det första jag skulle göra ifall jag vann 20 miljoner?

Efter lite funtande så kom jag på mitt svar. Jag skulle såklart ställa till med ett sjuhelsikes bjudparty för alla som ville! Självklart liksom. Och skitkul.   

Nu är jag nyfiken på vad skulle du göra?

*

Just nu blåser och regnar det isbjörnar i Visby. Då känns det gött att veta att det nalkas intervaller ute på P18 ikväll. Den lilla sadisten inom mig finner tillfredställelse i sånt…


RSS 2.0