Tärningen är kastad
Den svenska VM-truppen är uttagen. Även om jag vet att Kent och Ulf har mycket bättre koll än mig och att man gjort noggranna analyser as always så måste vissa tjommar ändå prove me wrong. Det är dock inte så mycket att orda om längre. Spekulationerna är över. Beslutet är fattat. Det finns ingen återvändo. Nu är det bara upp till bevis som gäller.
Finland får gälla som klara favoriter. De har för närvarande ett starkare landslag och de har resultaten som backar upp det påståendet. Dessutom är de regerande världsmästare och spelar på hemmaplan i nåt man storslaget döpt till Magical Games.
Alla vet naturligtvis vad ett svenskt landslag kan åstadkomma när man får slå ur underläge. Blågult kommer att vara en livsfarlig underdog, men man måste nu anamma och acceptera just den rollen. Det är nämligen ett helt nytt mindset för oss svenskar inom innebandyn. Å andra sidan är favoritskapet nåt helt nytt för finnarna...
Dessutom krävs det att varje individ presterar till max. Spetslirare som t ex Magnus Svensson, Daniel Calebsson, Fredrik Djurling, Karl-Johan Nilsson, Peter Fischerström och Mathias ”Bult” Larsson måste spela på den absoluta toppen av sin förmåga från semifinal och framåt. Därutöver krävs det att Rasmus Sundstedt och Kim Nilsson leverar omedelbums trots att man är färskingar. Det behövs rent av lite Martin Olofsson-rookie-i-landslaget-till-VM-1996-spirit i dem.
Och kanske det viktigaste av allt. Management och coachning kommer vara helt avgörande. För två år sen hade Petteri Nykky & Co lektuga på den här fronten. Nu tror jag mig veta att Kent Göransson gjort sin hemläxa. Han lär ha en helt annan koll på antagonisterna från öst än vad nån annan förbundskapten haft inför ett VM tidigare.
*
*
Den här reklamen tilltalar en sån som mig.
*
Dagens fråga:
Vilken är den vackraste plats jag har besökt?
Det finns några ställen som konkurrerar. Puerto de Mogán på Gran Canaria. Giliöarna i Indonesien. Stockholms skärgård. Hela Saimaa-området i Finland. Och så naturligtvis Fårö. En gemensam nämnare. Vattnet.
How ´bout you?
Med doft av plast,
Mika
Jag håller med dig att Puerto de Mogan är pittoresk
och en av dem mest romantiska ställen jag har besökt.
En liten bit nordväst om Kanarieöarna ligger Madeira. Makalöst vacker och dramatisk natur.
Bako national park på Borneo. En häftig upplevelse som inte går att beskriva i ord.
Har inte varit på många speciella ställen. Men visst Stockholm skärgård. Gran Canaria har jag varit dock bara Playa De inglés. Madeira har jag bara hört om. Kul att du tycker om Saimaa. Har inte varit i Saimaa men helt klart något jag borde besöka och har tänkt besöka. Moder har pluggat i Savonlinna språkuniversitet och Morfar föddes i det som då var Finska Karelen men efter WW2 tillhör Ryssland.
