Orange sjua med det lilarosa bladet
IKSU tog en tung trepoängare i kvällens TV-match vs Pixbo och har nu skaffat sig smashläge för ytterligare en serieseger. Det intressanta i damligan är att alla slutpositioner gällande grundseriens placeringar 1-8 är fortfarande up for grabs. IKSU, Mora, Rönnby, Djurgården och Pixbo jagar alla hemmaplansfördel till kvarten. Det kommer att bli en rafflande slutspurt.
Följde fajten i soffan tillsammans med äldsta dottern som visar grava tecken på att vara plastpundare. Hon frågade ivrigt vad spelarna i de båda lagen hette (jämförde dem sedan med sina stora idoler i Endre). Därefter ville hon veta vilken position som jag ansåg vara den svåraste (center svarade jag sanningsenligt). Avslutningsvis fick jag berätta vem jag tyckte var den bäste spelaren (alltid lika givet - Josefina Eiremo såklart). Sen följde hon det orange lagets snabba nummer sju med det lilarosa bladet resten av sändningen.
*
På herrsidan känns topp fyra mer cementerat. Däremot finns det fortfarande en viss kamp runt playoffstrecket med ett Helsingborg som jagar febrilt en plats bland de åtta. Tänk om Skånes stolthet, som till i år spänt bågen, kommer att missa vårens festligheter? Jösses Amalia, säger jag i så fall… Och nere i bottenträsket har Mullsjö nu kopplat ett brutalt otäckt Karelingrepp på Balrog.
*
Fastlandsbesöket har hittills handlat om att göra en health check på uppväxtförorten Tyresö. I dag rör vi oss inåt mot City. En viss köptorsk till farsa har tydligen lovat en chipparna Nintendo DS. Så Media Markt here we come, antar jag. Sedan dagens höjdpunkt med lite trevligt hang time hos familjen Gunnarzon.
*
Ett ofrivilligt träningsuppehåll på ett par dagar sätter sina spår. Lider av såväl abstinens som överskottsenergi. På onsdag ska kroppen få sig en omgång och heta duga må jag lova.
*
Både hedrande och smickrande att ens namn nämns i förbundskaptensspekulationerna.
*
Söndagens viktoria mot Godis var ett skönt bevis på att vi verkar ha vänt den gotländska oljetankern på rätt köl igen. Faktum är att vi uppträdde till stora delar väldigt homogent och uppvisade stor spelglädje och fantasi. Dippen kom visserligen i början av tredje, men vi lyckades täppa till den relativt snabbt och vann till slut relativt bekvämt. Attityden finns där numera. Arbetsmoralen, platsväxlingarna och bollrullet likaså. Tror att de flesta i hemmahallen delar denna analys.
*
På fredag ska jag tillsammans med arbetskollegorna få prova isjakt. There´s a first time for everything. Ser framemot det med skräckblandad förtjusning.
Med doft av plast,
Mika
Följde fajten i soffan tillsammans med äldsta dottern som visar grava tecken på att vara plastpundare. Hon frågade ivrigt vad spelarna i de båda lagen hette (jämförde dem sedan med sina stora idoler i Endre). Därefter ville hon veta vilken position som jag ansåg vara den svåraste (center svarade jag sanningsenligt). Avslutningsvis fick jag berätta vem jag tyckte var den bäste spelaren (alltid lika givet - Josefina Eiremo såklart). Sen följde hon det orange lagets snabba nummer sju med det lilarosa bladet resten av sändningen.
*
På herrsidan känns topp fyra mer cementerat. Däremot finns det fortfarande en viss kamp runt playoffstrecket med ett Helsingborg som jagar febrilt en plats bland de åtta. Tänk om Skånes stolthet, som till i år spänt bågen, kommer att missa vårens festligheter? Jösses Amalia, säger jag i så fall… Och nere i bottenträsket har Mullsjö nu kopplat ett brutalt otäckt Karelingrepp på Balrog.
*
Fastlandsbesöket har hittills handlat om att göra en health check på uppväxtförorten Tyresö. I dag rör vi oss inåt mot City. En viss köptorsk till farsa har tydligen lovat en chipparna Nintendo DS. Så Media Markt here we come, antar jag. Sedan dagens höjdpunkt med lite trevligt hang time hos familjen Gunnarzon.
*
Ett ofrivilligt träningsuppehåll på ett par dagar sätter sina spår. Lider av såväl abstinens som överskottsenergi. På onsdag ska kroppen få sig en omgång och heta duga må jag lova.
*
Både hedrande och smickrande att ens namn nämns i förbundskaptensspekulationerna.
*
Söndagens viktoria mot Godis var ett skönt bevis på att vi verkar ha vänt den gotländska oljetankern på rätt köl igen. Faktum är att vi uppträdde till stora delar väldigt homogent och uppvisade stor spelglädje och fantasi. Dippen kom visserligen i början av tredje, men vi lyckades täppa till den relativt snabbt och vann till slut relativt bekvämt. Attityden finns där numera. Arbetsmoralen, platsväxlingarna och bollrullet likaså. Tror att de flesta i hemmahallen delar denna analys.
*
På fredag ska jag tillsammans med arbetskollegorna få prova isjakt. There´s a first time for everything. Ser framemot det med skräckblandad förtjusning.
Med doft av plast,
Mika
Kommentarer
Trackback
