Mika Packalén

Man kan snacka om vunna eller tappade poäng. Skiter ärligt talat i vilket. Gårdagens pinne var en mönsterbrytare. Helt plötsligt, likt Fågel Fenix, lyckades vi stämpla in och bocka av alla viktiga parametrar som hjärta, attityd, arbetsmoral och stolthet. Resultatet var ett pånyttfött lag där man spelar för varandra i alla lägen utan personliga agendor. Brukar inte hålla på att hissa enskilda insatser, men gör ett par undantag (även om det noga understrykas att alla gjorde väldigt bra ifrån sig).

Snacka om drömdebut a´la Buster (när dessutom första skottet satt) för Sebastian Gafvelin! Älskar jobbetiken hos den här killen. Han använder sina kilon på ett ruskigt effektivt sätt. Och sprider positiv energi runt omkring sig. Men kom inte och jiddra att killen är en frälsare eller dra till med simpla analyser som att ”tänk om han anslutit lite tidigare på säsongen”. Låt Sebbe bara vara och lira. Nothing more, nothing less.

Emil ”Zäta” Zetterberg personifierade vår uppoffrande ”en för alla, alla för en-attityd” i så gott som varje byte. Nynäshamnsgossen fick dessutom både öppna och avsluta vår målproduktion. Det sistnämnda short handed - ensam och omringad av hela motståndarlaget, typ. Skiten skulle liksom bara in.

Nu gäller det att fortsätta med goda vanor. Tisdagsträningen är precis lika viktig som matchen mot serieledarna i söndags. Onsdagsträningen är ännu betydelsefullare än tisdagsditot för att inte tala om torsdagens övningar som måste vara i absolut topp. Och fortsätter vi rulla på så hela vägen fram till nästa fajt som är mot Odelberg borta så är grunden lagd för en ny bra prestation. Det evenemanget som i sin tur är pretty fuckin´ far från konfetti och jubel, spelarintron på storbild, puls på läktaren, rivalitet och underdogs som vs TT… Ja, ni fattar galoppen va?

Det gäller att ta fram gårdagens känsla om och om igen. In i skiten dag ut och dag in. Och gör man det så har man fattat prylen. Och har man fattar prylen så börjar det hända bra grejer. Och när det börjar hända bra grejer så kan man börja förvänta sig framgång. Då har man förtjänat rätten till det.

*

Imponeras fortsatt av TT. Man hittar vägar att vinna eller till att ta poäng trots att man kanske inte lirar på topp. En mental styrka. Och så vinner man serier och titlar. Visserligen räddades man av powerplay efter ett par väldigt tveksamma utvisningar igår, men det tillhör liksom också ett gäng som är on the roll.

Igår hade gästerna i Benjamin Löfdahl en keeper som fullkomligen stod på huvet och motade kakor. Jag var beredd att sträcka upp händerna vid ett flertal tillfällen när vi bokstavligen bombarderade hans balja sönder och samman. Lägg därtill det smarta coachdraget att sätta ihop André Parnéus och Jonas Dahmén i samma backpar i den tredje akten. Lysande tilltag då detta kom att ändra matchbilden helt och hållet.

Däremot håller man, enligt mitt sätt att se det, inte för SSL. Återstår att se hur ledningen ser på den troligtvis kommande andra sejouren i finrummet. Hoppas man lärt sig av tidigare erfarenheter då det krävs påfyllning av ytterligare spetskompetens för att man inte ska åka jojo igen.

*

Sverige vann för övrigt bronspengen i bandy-VM efter 14-3 (!) mot Kazakstan. Hm, det verkar finnas andra idrotter än innebandy där man borde ifrågasätta bredden på världstoppen.

*

Ikväll sitter man klistrad framför burken och spanar Falun vs Storvreta. Gissar att Thomas "Brolle" Brottman är taggad.

Kryddar det med en egenkockad wurrestrogga med ris. Mumma. Hoppas att fajten blir lika bra som middagen...


Med doft av plast,

Mika